Ett tryggt och stabilt familjehem gör skillnad på riktigt
Ett tryggt och stabilt familjehem kan vara avgörande för ett barn som har förlorat tilliten till vuxna. Det menar familjehemskonsulent Monika Eklund. Men hur skapar man trygghet och stabilitet i ett familjehem, och vad är viktigt att tänka på?
Monika är familjehemskonsulent hos oss på Viljan Jour- och Familj. Hon har tidigare arbetat inom socialtjänsten och i många år som kurator inom primärvården. I dag handleder hon familjehem, är med och utreder nya familjehem och samverkar med socialtjänst, skola och andra aktörer vid placeringar. Som familjehem hos Viljan står man aldrig ensam: behöver man hjälp eller har frågor går Monika och hennes kollegor att nå dygnet runt.
Att successivt göra skillnad i ett barns liv
Målet med en familjehemsplacering är alltid att den ska vara stabil och långsiktig. Att förstå ett barns beteenden och reaktioner kan ta tid. Därför betonar Monika hur viktigt det är att familjehemmet visar uthållighet och ett långsiktigt intresse, nyfikenhet och engagemang för barnet och barnets utveckling.
Alla i familjehemmet behöver också vara delaktiga, även eventuella biologiska barn. På så sätt kan barnet steg för steg känna sig tryggt i en stabil miljö och som en del av familjen.
”Det bästa som finns är att se hur tilliten börjar byggas upp och värmen växer mellan barnet och familjehemmet. När barnet blir lugnare och tryggare ser man att utvecklingen går åt rätt håll”, säger Monika.
Fokus på känslor och tankar
Monika lyfter också behovet av att reflektera, både över sina egna och över barnets känslor. Ett bra sätt att göra det är genom mentalisering.
”Att mentalisera handlar om att kunna se sig själv utifrån och barnet inifrån”, förklarar hon.
På så sätt kan man förstå ett beteende utifrån de känslor och tankar som ligger bakom. Många barn som placeras i familjehem bär på trauma, och en del har NPF-diagnoser som ADHD eller autism. Därför kan det ibland vara svårt att veta vad en reaktion grundar sig i. Alla familjehem hos Viljan går grundutbildningen Traumamedveten omsorg (TMO), som hjälper dem att förstå orsakerna bakom de beteenden de ser. Dessutom finns utbildningar om bland annat ADHD och autism, som gör det lättare att förstå barnets behov, känslor och beteenden.
Det är också viktigt att lära sig hur känsloreglering fungerar, alltså förmågan att förstå, uttrycka och hantera sina känslor utifrån situationen. Barn med NPF-diagnoser eller barn som skadar sig själva kan ha särskilt svårt med det.
Stort ansvar som ger mycket tillbaka
Att ta sig an uppdraget som familjehem är ett stort ansvar, men det ger också mycket tillbaka.
”Det är ju barn och ungdomar i början av livet. Att få vara med och skapa en bra början för dem ger tillbaka hur mycket som helst. Särskilt när man tänker på vad alternativet kan bli, om de inte får det stöd och skyddsnät de behöver”, säger Monika.
Vilket stöd får du som familjehem?